Att ge sig fan på det

Sitter i morgonrock och har precis ätit frukost och ska snart klä på mig träningskläderna för det är dags för cirkelfys idag! Känner att jag är riktigt på G med träningen. Detta blir tredje passet denna vecka och fler blir det.

Alla där ute som vill komma igång med träningen men inte har någon motivation. TVINGA ER! Ni kommer fastna i träningsträsket efter ett tag och tänka "Varför tog jag inte mig i kragen tidigare, detta var ju lätt som en plätt?". Jag har tappat motivationen tusentals gånger, men jag ger mig inte. Denna gången hade jag ingen supermotivation till att börja träna på Friskis igen. Men jag övertalade mig själv att jag skulle ta tag i det och nu är det så KUL att jag bara längtar tills nästa pass direkt efter att jag avslutat ett. Mitt enda råd är att bestämma er för en dag då ni verkligen tar tag i träningen och/eller slutar med onyttigheter. För det funkar sålänge ni ger er fan på det.

Jag är en riktig godisråtta som är sugen på sött så gott som alltid. I somras åt jag onyttigheter i princip varje dag. I Turkiet var det glassar i massor och läsk flera gånger om dagen. Så jag vet hur det är att ha ett sockerberoende. För det har jag. Men likadant där, ger man sig fan på att man ska sluta så går det. Jag har inte ätit onyttigt på 2½ vecka nu och det känns jättebra. Det var fruktansvärt jobbigt de två första veckorna och jag har varit nära att falla tillbaka varenda gång jag och Kevin har handlat. Men jag vill inte ha det livet jag hade i somras, för innerst inne mår jag inte bra av det. Godis är svingott för stunden men när det är slut så växer min ångest över att jag åt och då inser jag att det inte var värt det. Så till alla er godisråttor som inte tränar, men VILL träna och komma ur godisträsket. GE ER INTE! Kämpa på, hur jobbigt det än är. Det är värt det i slutändan när ni nått ert mål. Jag lovar.

Jag har nått mitt mål en gång. Men när jag väl var i mål slutade jag träna och började med godis igen och vips så kom de 12 kg jag gått ner som ett brev på posten. Jag vill inte ha de kilona kvar så nu ska jag en gång för alla bli av med skiten. Man ska aldrig sluta kämpa för att nå sina mål!


Kommentarer
Postat av: Sandra

Du är såå duktig vännen min!! Jag önskar att jag ockås kunde ta tag i träningen här uppe men finns ju inget direkt träningsställe så och springa kan jag inte!! PUSSS Ses snart!

2010-10-15 @ 15:09:56
Postat av: Anonym

Så sjuk bra peppande inlägg! Jag behöver verkligen sparka mig själv och hata mig lite grann innan jag ger mig ut och springer/powerwalkar. Och det där med godiset är så rätt. Det många inte fattar är ju att det verkligen är ett beroende, precis som du skriver. De första veckorna är asjobbiga, men man mår så himla mycket bättre när man väl slutat som det. Så jävla kul att jag hittade din blogg :D woho!

2010-10-20 @ 12:38:13
Postat av: Jennie

det var jag som skrev det :D

2010-10-20 @ 12:38:35
URL: http://heymammajaglever.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Vad har du på hjärtat?

Trackback
RSS 2.0