Jag får ständigt kommentarer numera som handlar om min kost och träning. Senast idag sa min bror när han kramade mig "Nu får du inte gå ner mer i vikt!". Min svägerska sa, när jag berättade att jag gör planka och armhävningar dagligen "Är du inte lite fanatisk?". Mamma sa för någon vecka sedan när jag kom hem till henne "Jag har funderat på det här med din träning. Jag tror du har för lite kroppsfett och jag blir lite orolig när du tränar som du gör. Jag tror du tränar för mycket". Hon sa även vid ett tillfälle när hon väntade på mig och jag kom springandes "Jag tänkte 'vad är det för ett litet barn som kommer springande', men så var det du. Du är ju så liten. Det finns snart inget kvar att krama". (Kommer inte ihåg exakt vad hon sa, men något i den stilen). Nu när jag varit sjuk till och från i 4,5 vecka säger hon bara "Det är ett tecken på att du tar i för hårt, din kropp säger ifrån och behöver vila". (Så man kan inte bli förkyld pga andra orsaker bara för att man tränar?). Har även fått kommentarer från Kevins släkt om att jag inte har några ben kvar, att jag överdriver med min träning och även att jag är fanatiskt. Och så fortsätter det. Jag vågar inte längre prata om träning och kost med mina närmsta för jag blir bara kritiserad för att vara fanatisk, överdriven osv.

Jag, när jag trivs som bäst - svettig och nytränad!

Hemma hos min bror idag åt vi en stor frukost med efterföljande fika. Jag känner hela tiden att jag måste "bevisa" för dom att jag inte är fanatisk utan även jag äter kakor och godis. Jag känner mig nästan "stolt" när jag sitter och äter på min lussebulle framför dom och det känns så fel att jag ska behöva göra så för att dom ska förstå. Varför ska jag behöva bevisa för andra att jag också äter kakor precis som dom, när jag egentligen inte vill? JAG mår bra av att äta nyttig mat, JAG mår bra av att skita i onyttigheter i veckan, JAG mår bra av att träna ofta och hårt, JAG mår bra av det liv jag lever. Varför kallar då andra mig fanatisk och överdriven? Är det överdrivet att träna och äta nyttigt? Äter dom så onyttigt själva och rör sig så lite att det jag tränar och äter är onormalt?

Från början blev jag glad när folk sa att jag blivit smalare och andra liknande saker, men nu tar jag det som en nedvärdering av mig själv. Jag tar det endast negativt, för det sägs inte längre på ett positivt sätt. Och det värsta är att jag inte är ett dugg fanatisk. Jag unnar mig mer godis än många andra som har samma mål som mig (snygg och fast kropp), jag spårar ut alltför ofta under helgerna. Jag har varit sjuk i 4,5 vecka och knappt tränat något, ändå tränar jag för mycket?! Det finns dom som tränar mer än mig och äter betydligt nyttigare, vad är då dom om jag kallas fanatisk?

Jag läste en riktigt bra grej hos Olga för någon vecka sedan som stämmer så jävla bra in på just detta jag känner nu.

"My passion, you call 'obsession'.
My commitment, you think unwarranted.
My drive you can't comprehend, so to you it must be flawed.
You  tell me to live, I tell you to quit dying.
Do I make you uncomfortable? Good.
Now stand up and find your passion!"