Usch vilken jobbig men härlig förmiddag. Jakobs sista dag innan flytten till Stockholm så idag åt vi frukost tillsammans på Espresso house i norra hamnen ute i världens solsken. Godaste frukosten på länge. Icke-paleo. Det enda glutenfria det fanns var en kaka. Så det blev en fuskardag idag. En tripp till Filborna och sedan en runda i barnens skog hann vi med innan han skulle träffa Jocke.
Det gör ont att ännu en vän flyr alldeles för många mil bort. 2 st försvann från mig förra året. Tur att den ena kommer tillbaka om 2½ månad! Den 21 juli är datumet jag lever för nu. Äntligen är det snart här. Något positivt i allt det negativa. 



Jag åkte hem och pluggade i solen vid lunch och samlade lite fler fräknar. Oh ja jäklar med färg jag fick. En röd sådan. Brände hela bröstet, axlar, ansiktet, magen och benen. Så kan det gå när man vill sluta med solkräm. Får nog inse att jag inte kan sitta och pressa när solen är som starkast utan både tidigare solbränna och utan solkräm.


Weeehoo. Kliar skönt nu....

Sedan var det dags för söndagsmiddag (?), eller tisdagsmiddag om man ska vara korrekt, hemma hos svärföräldrarna. Kevin tog longboarden dit och jag tog bilen med Jack. När jag satte mig i bilen var det som att gå in i en bastu...



Jack skrek och hyperventilerade hela vägen och jag fick panik och körde som en galning men inga stoppljus var på min sida. Trodde seriöst att katten skulle dö där bak. Har aldrig hört han skrika så och inte heller andas med öppen mun och tungan hängande utanför. Men han överlevde och mattehjärtat gick tillbaka till normala hjärtslag igen. Det är ju som min unge för bövelen!


Världens godaste middag väntade....


STEK!!! Detta var min första tallrik av tre... Som jag åt. Jag sprack nästan. (Sara, jag hoppade över att väga min mat idag eftersom jag inte ätit hemma. Men jag har nog ätit för två dagar skulle jag tro...)



Också lite softande i solen i trädgården. Där var 3 st hundar varav 2 enorma rottweilrar (stavning?) så Jack fick hänga på våra axlar istället för att gå på marken. De två monsterna hade han inte träffat innan så vi vågade inte ha honom på marken ifall något skulle hända. Han är dock rätt bra på att sätta gränser. Han slår till med tassen på hundarnas nosar när dem kommer för nära.

Nu ska jag turboplugga igenom allt en sista gång. Imorgon är det dags för prov och jag är lite halvt laddad. Att ha en dag till på mig hade inte skadat!