Det har gått en tid nu där jag helt kommit ur banan när det gäller maten. Sedan jag blev sjuk vid Valborg har det gått rent åt helvete ärligt talat. Ingen träning, oregelbundna mattider, för mycket sorbé och extremt sötsug.. Jag känner mig klumpigare än någonsin och har gått ner mig. Kärlekshandtagen som försvann är tillbaka och magrutorna är ännu längre bort... Men jag behövde nog ett wake-up call för att förstå och vilja ge allt igen. När jag är sjuk och inte kan träna har jag ännu svårare för att få rätt på maten.

Jag dokumenterar nu i 3 dagar framåt exakt allt jag äter och väger allt. Snälla fantastiska Sara hjälper mig och räknar ut hur jag ligger till kalorimässigt och även fördelningen på fett, protein och kolhydrater under dagen.

Idag hamnade jag i en jobbig sits när jag kom hem efter träningen. Ingenting hemma. Kylskåpet ekar alltid tomt när det är dags för veckohandling. I sådana situationer är det lätt att jag tar en banan och går halvhungrig i några timmar. Eller gör en bananpannkaka. Men det är slut på det.


Ja som ni ser.. Knappt ett skit.

Men det var bara att ta vad som fanns...

Tonfisk, 2 kokta ägg, en stor morot, några mandlar (som inte är med på bilden), ett stort glas vatten och en kopp grönt te. Nu står jag mig ett par timmar till!

Jag har tagit ett beslut att införa kesella igen. Det tar emot ska jag erkänna. Jag vill köra så strikt Paleo jag bara kan, men jag måste må bra också. Och det gör jag inte just nu. Jag går och lägger mig hungrig och föräter mig på bananpannkakor. Så nu ska jag se om det blir bättre om jag äter kesella till vissa mellanmål samt kvällsmål.

Nu tjatar en viss man på mig... Dags att åka och handla!